Så lyckas du med PR och kommunikation under Corona-krisen

Så lyckas du med PR och kommunikation under Corona-krisen

I en kris som den vi nu befinner oss i ökar behovet av information oerhört mycket. Vi börjar nu närma oss den akuta fasen (fas 2) i krishanteringen. Ola Söderlind, Media Specialist på Spotlight PR har därför tagit fram en lista på vad du ska tänka på i ditt krishanteringsarbete.

Coronaviruset Covid-19 har satt klorna i det svenska samhället. Företagen varslar personal, butiker slås igen och sjukhusen förbereder sig på att ta emot de virusdrabbade. Osäkerheten och oron gör att behovet av information ökar och teleoperatörer som Telia vittnar om betydligt högre internettrafik när fler väljer att jobba hemifrån. Även telefonsamtalen har ökat kraftigt i samband med att stora nyhetshändelser publiceras.

I en kris som denna blir kommunikationen allt viktigare. Och eftersom kriskommunikation är PR är det läge att se över budskapsförmedlingen. Det positiva i just den här typen av kriser är att den enligt forskning* innebär en slags vinn-vinn-situation. Det innebär att organisationer och företag har ett gemensamt intresse med medborgarna: att lösa den uppstådda krisen. Fördelen med det är att sociala medier präglas av samförstånd och ett gemensamt engagemang mot en gemensam fiende – i det här fallet Covid-19.

En krishantering består av tre faser: Varnings-, akut- och följdfasen. Vi börjar nu allt mer närma oss den andra. Hur ska PR-byråerna agera i det här läget? Det är såklart den stora frågan som många nu brottas med. Därför har vi satt samman en lista över saker som kan vara bra att ha i åtanke (se nedan).

Samordna kommunikationen
Ju fler kockar, desto sämre soppa, brukar det heta. Det gäller inte minst när en kris uppstår. Steg ett bör därför vara att bestämma vem eller vilka som ska kommunicera utåt respektive internt och vem som ska ta ansvar för vilka frågor. För en effektiv kommunikation bör man också inleda med att definiera mål- och intressentgrupper – både interna och externa.

Vägar att nå ut
Det beror väldigt mycket på vilken målgrupp man vill nå. Enligt MSB-rapporten Kriskommunikation 2.0 (2016) är det stor skillnad på hur människor i olika åldrar inhämtar information i kristider. Äldre använder nästan uteslutande traditionella medier medan de yngsta gör det totalt motsatta där sju av tio förlitar sig på sociala medier. Andelen unga som tittar på tv-nyheter eller lyssnar på radio är nästan marginell, enligt rapporten. I kristider tenderar dock samtliga generationer att öka sina nyhetsintag och leta mer brett efter information.

Lista mediekanalerna
Stolpa upp vilka kanaler som era kunder har möjlighet att kommunicera genom: hemsida, sociala medier, blogg, nyhetsbrev osv.

Ta kontroll över budskapsformuleringen
I den akuta fasen är det stor risk för spekulationer och ryktesspridning. Därför gäller det att ha stor uppsikt på vad som rapporteras om kunderna, framförallt i sociala medier. Enligt studien Kriskommunikation i sociala medier (2018) ökar antalet inlägg på Facebook kraftigt i den här fasen. Genom att närvara och dela med sig av korrekt information i sociala medier kan man ge människor en känsla av att de har kontroll på situationen, vilket i sin tur skapar förtroende för avsändaren/varumärket.

Spela med öppna kort
Det är inte läge att hålla korten nära intill kroppen. Försök i stället att vara så transparent det bara går. Ju mer information som kommer fram desto mindre blir utrymmet för oro och spekulationer.

Förmedla ansvarstagande
Förminska inte problemet och se till att framstå som ärlig, tydlig och vara öppen för kritik. Visa att ditt företag/organisation prioriterar mänskliga värden före ekonomiska.

Glöm alla checklistor
Alla kriser är olika. Det finns därför inget manus att följa till punkt och pricka. Hastigheten i media har dessutom ökat väldigt snabbt och reaktionstiden har blivit kortare. Därför gäller att vara bra på att improvisera. Med tydliga och övergripande regler blir improvisationsarbetet enklare.

*En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala medier (Mats Ericsson, Mittuniversitetet 2014)

Ola Söderlind, Media Specialist på Spotlight PR.

Thought leadership som driver sälj

Thought leadership som driver sälj

Det blir allt svårare att differentiera sig, konkurrensen är stenhård i de flesta branscher och många företag erbjuder väldigt liknande produkter och tjänster.

Det gäller därför att söka nya vägar för att ta en tydligare position. Att bygga thought leadership är ett sätt att stötta säljstrategin genom att;

  • Bidra med ett nytt perspektiv som får kunden att fundera i nya banor
  • Övertyga kunden om att det är viktigt att förändra (”the pain of sameis greater than the pain of change”)
  • Få kunden att se dig som det naturliga valet när de förändrar

En framgångsrik thought leadership-strategi utgår från ett utifrån och in perspektiv. Istället för att titta på det egna erbjudandet gäller det att sätta på sig kundernas glasögon. Vilka utmaningar har dina kunder idag och vad kommer att vara viktigt för dem i framtiden? När du har en tydlig bild av dessa analyserar du vilka frågeställningar som har en naturlig koppling till ert företags verksamhet. Vad kan ni bidra med för kunskap och nya perspektiv för att hjälpa dem med deras utmaningar?

Fokusera hellre på ett färre antal frågeställningar. Många företag försöker att ta ett alldeles för brett grepp och får sedan svårt att vara trovärdiga. Det är bättre att smalna av sitt expertområde.

Och se till att göra ett ordentligt förarbete. När du väl har fastställt din strategi så gäller det att hålla fast vid den och arbeta konsekvent över tid. Thought leaders byggs inte på en dag!

Johan Wetterqvist, Spotlight

Så bygger du Thought Leadership 2020

Så bygger du Thought Leadership 2020

Allt fler företag försöker positionera sig som thought leader inom sin bransch. Men hur gör man för att lyckas? Här delar Johan Wetterqvist, grundare och partner på kommunikationsbyrån Spotlight, med sig av sina bästa tips.

En internationell studie som Edelman och Linkedin nyligen genomförde bland chefer världen över visar att företagsledare ser thought leadership som ett effektivt sätt att bygga ett varumärke. Dock förekommer det stora brister i kvaliteten på det innehåll som produceras. Dåligt genomförande kan då skada varumärket och minska företagets möjligheter till att bli vald som leverantör.

En studie från Grist visar att de vanligaste fallgroparna är att det innehåll som skapas är alltför generiskt och saknar nya idéer. Snarare marknadsför man företaget istället för att lösa kundproblem.

För att lyckas med att bygga thought leadership över tid gäller det först att definiera en tydlig önskad position, att avgränsa det område som man vill bli tankeledare inom. Många företag och individer försöker att ta ett alldeles för brett grepp och får sedan svårt att vara trovärdiga. Därför är det bättre att smalna av sitt expertområde.

I genomförandet gäller det sedan att vara medveten om att det handlar om ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet, enhetlighet och kreativitet.

Hur ska man då utvärdera om man har lyckats som en thought leader? Det gäller att sätta mätbara mål – både kvantitativa och kvalitativa – som utvärderas löpande. Förslagsvis en mindre utvärdering varje kvartal och en mer fördjupad utvärdering årsvis.

Här är tio faktorer bör man ha i åtanke när man tar fram sitt utvärderingssystem och analyserar resultat:

  • Affärskoppling: Hur väl har man tagit utgångspunkt i affären/varumärke?
  • Position: Hur väl har man definierat spelplanen och sin önskade position?
  • Innovation: Vilka kreativa grepp har man tagit för att få fram sitt budskap?
  • Mottagarfokus: Hur väl har man lyckats utgå från målgruppen i sin kommunikation?
  • Trovärdighet: Hur trovärdig är man? Underbyggs argumenten?
  • Konsekvens: Hur konsekvent/uthållig har man varit över tid?
  • Samverkan: Hur har man lyckats samverka med andra experter/aktörer?
  • Mod: Hur väl har man lyckats framföra egna åsikter och perspektiv som sticker ut?
  • Integration: Hur väl har man nått ut i olika kanaler/sammanhang?
  • Förändring: Hur väl har man lyckats skapa förändring i mindset/beteende hos målgruppen?

Under 2020 kommer konkurrensen om mottagarens uppmärksamhet att öka ytterligare. Mängden content ökar exponentiellt, samtidigt som tiden att konsumera innehållet minskar. Vinnarna kommer att bli dem som fokuserar på att i all kommunikation ge mottagaren mervärden, information, underhållning och kunskap som de har glädje och konkret nytta av.

Johan Wetterqvist, Spotlight

Marknadsförarna missar de långsiktiga effekterna

Marknadsförarna missar de långsiktiga effekterna

Trots att världen i många avseenden förändras snabbare än någonsin brottas dagens marknadschefer med samma utmaningar som sina föregångare;

  • Hur bör kostnaderna mellan sälj och marknadsföring fördelas?
  • Hur bör marknadsbudgeten fördelas mellan olika kanaler?
  • Hur kan en ökning av marknadsbudgeten motiveras?
  • Hur kan man hitta ett gemensamt språk med företagsledningen?

Den enkla lösningen på utmaningarna ovan är att avgränsa utvärderingen till att analysera konkreta, mätbara effekter som direkt kan härledas till specifika marknadsinsatser. Enklast görs detta kopplat till olika digitala aktiveringar. Men den som tror att detta är vägen framåt riskerar att skjuta sig själv i foten. Företag undervärderar härigenom sitt eget marknadsarbete. När de långsiktiga, och mindre synliga effekterna, glöms bort eller prioriteras ned blir företagets redovisade MROI betydligt lägre än det verkliga – och en ökad budget för framtiden svårprioriterad.

För att kunna påvisa marknadsföringens verkliga värde gäller det att inkludera varumärkesbyggande och säljdrivande aktiviteter över en längre tidsperiod. Vissa effekter har en tidsfördröjning och de missas helt om mätmodellen inte är tillräckligt långsiktig.

Analysföretaget Proof Analytics har utvärderat affärseffekterna av marknadsföringen hos ett 30-tal stora, globala företag över flera års tid. Resultaten visar tydligt att de flesta företag skulle tjäna på att omfördela sin budget och lägga mer resurser på marknadsföring och mindre på säljare. Flertalet företag skulle kunna höja sin marknadsbudget rejält om de hade en mätmodell som även inkluderar de långsiktiga affärsvärdena av marknadsföringen. Vidare borde många företag fokusera på färre kanaler och lägga mer krut på varumärkesbyggande aktiviteter.

Så fundera över vad och hur du mäter din marknadsföring – så att du kan övertyga företagsledningen på deras språk. Och glöm inte de långsiktiga effekterna!

Johan Wetterqvist, Spotlight
Christopher Engman, Proof Analytics

Få ut mer av din byrå

Få ut mer av din byrå

Det går en våg av misstro genom marknadsförarnas universum. Uppdragsgivarna ifrågasätter byråernas leveranser. För lite, för sent, och ibland bara fel. Man efterlyser mer effekt och bättre ”ROI”.  Byråer byts ut, stora analysprojekt initieras, controlers kopplas in. Tiden går och pengarna rullar ut i väntan på att kurvorna ska vända dramatiskt uppåt. Allt för ofta blir skillnaden oroväckande liten.

Men det finns ett trick som nästan alltid funkar. En uppdragsbrief som ger förutsättningar att använda byråns kompetens på bästa sätt. Enkelt uttryckt: undvik önskelistor på enskilda aktiviteter och berätta istället om era affärsmål, kunder och erbjudanden.

Alltför ofta får vi en ”brief” i form av en att-göra-lista: X antal pressmeddelanden, Y annonser eller ett event, gärna i beskrivna i detalj. Det lämnar naturligtvis väldigt lite utrymme för vare sig strategisk eftertanke eller kreativitet och nya lösningar. Uppdragsgivaren har själv levererat byråns mest värdefulla jobb och istället satt fokus på produktion och logistik.

Ett mer produktivt sätt att använda byråns förmåga är istället att presentera uppdraget med hjälp av svaren på tre nyckelfrågor:

Först och främst: Vilka är dina målsättningar, gärna satta i ett affärssammanhang? Här kommer vi också naturligt in på vilka resurser som finns att sätta bakom ambitionerna, både i pengar men också i tid och interna resurser. En öppen och tidig diskussion ger enormt mycket bättre förutsättningar att valda lösningar tar vara på alla möjligheter.

Den andra diskussionen som ofta tas för given är erbjudandets styrka eller svaghet: Hur står vi oss i en krass jämförelse med alternativen och vad uppfattar egentligen marknaden? Och vad finns det runt produkten som kan vara värt att berätta? Det är ”inifrån-perspektivet” som uppdragsgivaren är naturlig expert på, medan byrån med fördel har mer fokus på omvärlden.

Ett tredje område är hur köp- och säljprocessen upplevs från insidan, och hur kommunikation kan underlätta affärerna: öka kännedomen, undanröja missuppfattningar, höja förtroendet, öka betalningsviljan etc… Matchat mot kundernas upplevelse ger det fantastiska insikter om var de bästa lösningarna kan finnas.

En väl genomarbetad uppdragsbrief är måhända inte en sådan stor hemlighet, men ofta bortglömt eller åsidosatt.  Det kräver visserligen av en hemläxa innan byrån kontaktas men i gengäld finns då alla förutsättningar att resultat och värdet av byråns insatser blir många gånger större.

Vill du veta mer om hur du formulerar en resultatdrivande uppdragsbrief?
Kontakta oss!

Företagen missar de långsiktiga effekterna av sin marknadsföring

Företagen missar de långsiktiga effekterna av sin marknadsföring

Spotlight, Dper och Proof Analytics har anordnat ett seminarium på temat ”Marknadsföringens affärsvärde”.

Några av alla frågor som diskuterades var hur man kan mäta marknadsföringens affärsvärde över tid, vilken marknadsföring som ger bäst effekt och hur man bör prioritera mellan varumärkesbyggande och säljdrivande aktiviteter?

Proof Analytics har med hjälp av dataanalys utvärderat marknadsföringen hos ett 30-tal globala företag och kommit fram till följande tio insikter:

1. Lägg mindre pengar på sälj och mer på marknadsföring. Många företag borde flytta resurser från sälj till marknadsföring för att skapa ett starkare varumärke som i sin tur ger bättre affärseffekt över tid.

2. Spendera pengarna på rätt kanaler. Ofta sprider företag marknadsföringen i för många kanaler – istället bör man skala bort och lägga mer pengar på de kanaler som ger bäst effekt.

3. Kunder är bättre än leads. Det läggs ofta för mycket resurser på leadsgenerering. Det är mer kostnadseffektivt att öka konverteringen än att jaga nya leads.

4. Investera mer i PR. En alltför liten del av marknadsbudgeten läggs på PR i relation till annan marknadsföring. Företag som lägger mer pengar på PR har visat sig vara mer lönsamma.

5. PR har störst effekt nära köpbeslutet. De flesta arbetar med PR för att öka kännedomen men analysen visar att PR ger allra störst värde som ”förtroendeskapare” när en kund är redo att ta ett affärsbeslut.

6. Det spenderas för mycket pengar på sociala medier. Analysen visar att många företag inte får utväxling på sina investeringar i sociala medier. Det beror ofta på att man arbetar på fel sätt, snarare än att det är fel att lägga pengar på marknadsföring i SoMe.

7. Det finns en gräns då SEO slutar fungera. Effekten mattas av efter hand och det gäller därför för företagen att börja arbeta smart med SEO och att komplettera med andra kanaler.

8. För många events. Sannolikheten är att man inte mäktar med att dra full nytta av sina events om de blir för många. Det medför att företagen inte hinner arbeta systematiskt både innan, under och efter eventet.

9. För smala målgrupper. Alltför många företag har avgränsat målgruppstänket alltför hårt. Kortsiktigt kan det ge bra ROI (Return of investment), men flera oberoende studier visar att man måste arbeta brett för att kunna driva tillväxt över tid.

10. Magkänslan räcker inte längre. Många företag analyserar de kortsiktiga, mätbara effekterna av sina insatser men få ser till de långsiktiga effekterna av sin marknadsföring och de får därför en skev verklighetsbild.

Vill du veta mer? Kontakta oss

10 tips för maximal effekt i Almedalen

10 tips för maximal effekt i Almedalen

Almedalsveckan i Visby närmar sig och det är hög tid att börja planera deltagandet. Här är några råd och tips som hjälper dig inför Almedalen 2019.

1. Vad är syftet?
Är syftet med att åka till Almedalen att driva opinion, bygga affärsrelationer, påverka ett enskilt politiskt beslut eller stärka ert varumärke? Ju tydligare ni kan definiera varför ni ska till Almedalen, desto större än chansen att ni blir framgångsrika.

2.Vem är din målgrupp?
Definiera vem du vill nå, gärna på individnivå. Då kan du kontakta dessa redan innan Almedalen så de kommer till ditt evenemang eller till enskilda möten.

3. Planera i god tid
Genom att vara i god tid ökar chanserna till bra idéer och en framgångsrik närvaro i Almedalen. I planeringen ingår också att urskilja vilka frågor som är på uppåtgående och vilka aktörer som är drivande i dessa frågor. Du kan då identifiera vilka andra aktörer som du kan samarbeta och vilka som är dina åsiktsmotståndare. Det möjliggör för dig att också ta fram ett program som skapar intresse för din målgrupp.

4. Boka i god tid
Almedalsveckan har varje år över 40 000 deltagare, alla med samma grundläggande behov: båt- eller flygbiljetter, boende, lokaler för eventuella evenemang och bord på restauranger. Lägg därtill plats i paneldebatter eller inbjudningar till mingel. I år har många varit sena med sina bokningar så möjligheterna att få en bra lokal och boende är större i år.

5.Håll koll på kalendariet
Med start i mars månad kan ni följa kalendariet på almedalsveckan där information om alla seminarier finns. Hitta seminarierna som är mest relevanta för er och gör en plan. Om ni planerar egna aktiviteter hjälper kalendariet er att undvika krockar med andra evenemang. I sökfunktionen på samma sida hittar du möjliga samarbetspartner och kontakter att nätverka med.

6. Nätverka smart
Om du vill nätverka på ett smart sätt; gör en lista över viktiga personer du vill nätverka med, boka in möten i förväg och sedan till att systematiskt besöka de mest intressanta seminarierna och mingel som Almedalen har att erbjuda. Se till att nätverka även i sociala kanaler, där Twitter är en extra viktig kanal under denna vecka.

7.Påverka genom egna evenemang
I Almedalen är konkurrensen hård för att göra sin röst hörd. Ett vanligt sätt är att ordna ett eller flera seminarier som finns med i det o­fficiella programmet. Se till att locka med en säljande rubrik och en fångande ingress. Satsa också på en kunnig moderator och en intressant panel. Är du dessutom kreativ i ditt sätt att nå ut till den tänkta publiken – inte minst genom riktad digital marknadsföring – är mycket vunnet.

8. Påverka på andras evenemang
Gå på andras seminarier och se till att göra ett avtryck. Genom att räcka upp handen och ställa en kort och relevant fråga – som också inkluderar ert eget budskap – kan ni profilera er och få uppmärksamhet.

9. Påverka genom kreativ kommunikation
Ett effektivt sätt att nå er målgrupp är att göra något annorlunda. I Almedalen kan en smart gatuaktivitet få betydligt mer effekt än ett välformulerat pressmeddelande. Se bara till att utgå från ert syfte och att kommunikationen är relevant. En mobil samtalssoffa eller en fiktiv bordell i Almedalen kan göra att stora delar av Almedalen pratar om er.

10. Kommunicera inte bara under Almedalsveckan
Informera och kommunicera med dina målgrupper inför, under och efter Almedalsveckan. Dina kommunikationsinsatser i Almedalen behöver vara en del i en långsiktig strategi där kommunikationen är stringent. Detta kan inte understrykas nog!
Se till att följa upp er kommunikation under hösten, vårda era nyvunna kontakter och bygg vidare på era framgångsrika insatser under er vecka i Visby.

 

Kommunikationseffekt för alla

Kommunikationseffekt för alla

I en tid när marknadsförare och kommunikatörer lever med ständigt växande krav på mätbara resultat och dokumenterad avkastning är det många som ser sig om efter handfasta råd och insikter. Det råder iofs ingen stor brist på litteratur och gurus så utmaningen är snanare att skilja agnarna från vetet. Nu har Sveriges Kommunikationsbyråer gjort en föredömlig insats när man häromveckan presenterade en samling tankar om effektiv kommunikation under namnet ”Effektprinciperna”. Den här texten är baserad på en artikel i Resumé där Spotlight presenterade sitt perspektiv i ämnet.

I ”Effektprinciperna” går författarna på ett tydligt och överskådligt sätt igenom huvudinsikterna i senare års forskning på området och gör dessa relativt nya rön tillgängliga för en bredare publik, bortom ”the usual suspects” av strateger, planners och kreativa visionärer.

Checklista för kommunikationseffekt
Principerna sammanfattas bl a i en checklista:

  1. Definiera kommunikationens nytta
  2. Rita upp en effektkedja
  3. Definiera nuläget och sätt prioriterade mål
  4. Utgå alltid från både kortsiktiga och långsiktiga effekter
  5. Förankra kommunikationens roll i organisationen
  6. Anpassa effektmåtten till insatsen
  7. Bedöm effekten utifrån förutsättningarna
  8. Mät rätt och mät ofta

Bra och nyttig läsning för alla marknadsförare och kommunikatörer. Vår förhoppning är att detta bara är det första av flera steg att sprida kunskap om hur effektfull kommunikation skapas och dess värde.

Nästa steg för mer effekt i marknadsföringen
Vi ser särskilt att det behövs fördjupning och tillämpningar på några områden där Spotlight har lång erarenhet att jobba med affärsdrivande kommunikation. Vi tänker exempelvis på:

  • Mindre och mellanstora företag, med små marknadsfunktioner som har få möjligheter, resurser och mandat att jobba med effektfrågor. Vilka lösningar finns för den som jobbar är relativt ensam i sin marknadsförare roll eller med små budgets? Hur bygger man mandat internt?
  • När uppdragsgivaren inte kommer från ett kommunikations- eller marknadsperspektiv, utan exempelvis en försäljningsorganisation, eller om det finns en stark ”silokultur” mellan organisationsdelar. Hur ”översätter” man marknadsspråket till sälj- eller finansspråk? Bästa tricken att forcera silos?
  • B2B-kommunikation. Några centrala insikter är hämtade från exempelvis Binet&Field och utgår från studier av konsumentmarknaden, vilket kan upplevas svåra att tillämpa inom B2B kommunikation.Vem tar stafettpinnen vidare och går på djupet i B2B-kommunikationen?
  • I sin nuvarande form har principerna ett starkt fokus på köpta kanaler och ”reklam”, vilket gör det svårt att föra en mer kanaloberoende diskussion.


Forska om förtjänad kommunikation
Vi hoppas att branschens PR- och kommunikationsaktörer kan bli inspirerade till effektanalyser inom förtjänade, egna och delade kanaler i Sharp och Binet & Fields anda, och därmed jämna till spelplanen.

En avgörande framgångsfaktor är princip #5, dvs värdet av att proaktivt lyssna av, förankra och föra en löpande dialog med intressenter i organisationen utanför den närmaste kretsen. Först då kan vi nå en förståelse och en samsyn som för branschen framåt. Vi ser fram emot en fortsatt diskussion. Effektmätning handlar  om branschens ”raison d´être”.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig att skapa effekt? Kontakta oss så berättar vi mer!

5 tips för att komma igång med din egen podcast

5 tips för att komma igång med din egen podcast

Med en egen podcast (poddradio) har du möjlighet att själv bestämma hur du vill belysa ett ämne. Skött rätt blir podden en mycket effektiv kanal för att både nå ut med ditt budskap och för att bygga en relation med din målgrupp.

I dag är det smidigare än någonsin att både spela in en podcast. Här är 5 tips till dig som vill komma igång och podda.

1. Ta reda på vad din podcast ska handla om.
Du har säkert en idé om vilka lyssnare du vill nå med din podcast, men vet du vad som skulle få dem att lyssna på dig? Podcast-utbudet i dag är enormt och dina konkurrenter finns bara ett knapptryck bort. För att bli uppmärksammad måste du både veta vad som intresserar din målgrupp och hur just ditt företag eller din organisation kan erbjuda något som är värt lyssnarnas tid. Här är det viktigt att göra en kartläggning för att se vilka poddar som redan behandlar snarlika ämnen, så att du kan sticka ut och bygga en expertposition.

2. Få koll på podd-tekniken.
Har du tillgång till en ljudisolerad studio med professionell utrustning är det förstås en fördel. Men faktum är att du i dag kan spela in en podcast som låter riktig bra med betydligt enklare medel. Ett tyst konferensrum kan duga som inspelningslokal och för några tusenlappar hittar du mikrofoner, ljudkort och lättanvända ljudredigeringsprogram för datorn som funkar alldeles utmärkt. På internet finns mängder av rekommendationer på prisvärd utrustning och instruktioner om hur du använder den. Hör dig gärna för i en musikaffär kring vad som kan passa för just dina förutsättningar och behov.

3. Förbered. Och förbered lite till.
Det är dags för ditt första avsnitt. Du har testat att spela in ljud, bestämt ett ämne, bjudit in en gäst och tryckt på ”rec”. Vad skulle kunna gå fel nu?
Den största utmaningen med att spela in en bra podcast handlar om att få till ett intressant och sammanhängande samtal – så se till att förbereda dig. Självklart ska det finnas utrymme för improvisation och stickspår, men att utgå från ett ämne och se ”var samtalet landar” är sällan ett framgångsrecept för en lyckad podcast. Ju färre deltagare i samtalet, desto större är risken att ett oförberett avsnitt uppfattas som just oförberett. Stolpmanus eller ”hållpunkter” hjälper dig att hålla den så viktiga röda tråden.

4. Redigera.
Det engelska uttrycket ”Don’t wear out your welcome” är träffande när det kommer till poddar. Se till att dina avsnitt inte blir för långa. Lättsam underhållning kan funka i en timme – men vill du prata börstrender, IT-säkerhet eller dubbdäcksregler kan du inte räkna med att ens den mest insatte lyssnaren orkar med mycket mer än en halvtimme.
Sikta på att spela in runt en timmes samtal. Använd sedan ett ljudredigeringsprogram (exempelvis Audacity) för att klippa ner avsnittet till 20-30 minuter.

5. Publicera, dela och ha tålamod.
Ladda upp dina färdiga avsnitt på en distributionsplattform (exempelvis Soundcloud), varifrån du sedan kan ”koppla” din podd till Itunes.
Se till att dela och marknadsföra din podcast i sociala medier! Beroende på hur ambitiöst och skickligt du gör detta kanske det första avsnittet inte får så många lyssningar. Misströsta inte; hemligheten bakom att bygga en framgångsrik podcast-serie handlar om att konsekvent producera nya avsnitt, lära sig av processen och att ha tålamod.

Här kan du lyssna på podden ”På chefens bord” som vi på Spotlight producerar åt Ledarna inom privat tjänstesektor.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig att skapa en podcast? Kontakta oss så berättar vi mer!

Så blir du thought leader idag

Så blir du thought leader idag

Många företag har som strategi att bli thought leader, det vill säga bygga en expertposition inom sin bransch genom att skapa och kommunicera kunskapsrelaterat innehåll. Utmaningarna är stora eftersom det aldrig tidigare skapats så mycket kunskapsrelaterat innehåll som idag. Det gör att konkurrensen om målgruppens intresse är större än någonsin. Hur ska man då agera för att sticka ut och faktiskt bli thought leader?

Ett vanligt misstag är att bli för avsändarorienterad och därmed inte relevant för målgrupperna. Ett annat är att vara för bred i sitt anslag så att man tillslut brister i trovärdighet. Ett tredje är att inte vara uthållig och bara göra enstaka utspel som inte leder någon vart, eller att kommunikationskanalerna inte samverkar. Det hänger ofta ihop med att det saknas en genomtänkt och långsiktig strategi som är förankrad i högsta ledningen.

Strategin bör utgå från affären och företagets varumärkesplattform. Den föregås av en gedigen analys av konkurrenter, omvärldstrender, befintliga fakta och kunskap. Därefter sätts mål, målgrupper, budskap med definierade frågor att äga, talespersoner samt hur kommunikationskanalerna ska integreras.

För att bli framgångsrik som thought leader krävs också att organisationen och talespersonerna vågar föra fram åsikter eller nya perspektiv på händelser och trender, men också att de har förmågan att agera snabbt på omvärldshändelser. För att inte tappa trovärdighet måste alla utspel vara väl underbyggda med fakta och kunskap. Det får gärna vara nya fakta som tidigare inte varit kända, som ni till exempel själva tar fram i egna rapporter.

För att bygga expertpositionen är förtjänad media och de sociala kanalerna viktigast och därför bör de prioriteras. Utnyttja även möjligheten att sprida kunskap och innehåll genom medarbetare, nyhetsbrev, samarbetspartner, seminarier och via ambassadörer som verkligen tror på ert budskap. Även annonsering kan fungera, men låt inte köpt innehåll styra kommunikationen.

Den egna webbplatsen bör vara navet för allt innehåll som skapas, för hit kommer de som vill ta reda på mer om vad ni missionerar om. För att vara sökbar ska innehållet vara lättillgängligt och sökordsoptimeras. Med hjälp av marketing automation och löpande digital analys optimeras distributionen av innehållet för bästa effekt. Sist men inte minst bör parametrar sättas upp för hur effekten av insatserna ska mätas i form av både aktivitetsmål och effekter på affären.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig och ditt företag eller organisation att bli en thought leader, hör av dig!

 

Load More Posts